Express

Ny tid nya utmaningar.

Meka Maxi…

Alla gamla båtar har skavanker, de flesta går att leva med men ibland dyker det upp fel som inte är så trevliga att ha i bakhuvet när man är ute och seglar. Galadriels rostiga röstjärn är ett typiskt sådant irriterande fel. Jag valde att byta ur de rostiga pinnarna mot rostfria vinkeljärn. På det viset fick jag på köpet en fästpunkt för tie-rods. Här är några bilder från renoveringen..

Den gamla avlastningspinnen och den nya…

Gamla halvtrastiga byglar byts mot nya. En miss var att jag köpte raka byglar till övervanten. Det visade sig att däcket där vanten sitter lutar så mycket att ett par vinklade hade varit bättre. Det får åtgärdas så småningom…

Innan vinkeljärnen monterades byggdes en rejäl klump med glasfiberspackel upp för att allt skulle passa och lasten fördelas över en större yta.

Så här blev det . Nu skall bara takskivorna anpassas och monteras tillbaka sen är det klart.

Äntligen sommar (eller)

Av olika skäl, bland annat snålhet har valde jag att inte sjösätta 606:an själv utan vänta på ordinarie sjösättning. Så i dag var det så äntligen dags. Två grader och snö i luften gjorde ju sitt till för att det skulle kännas som upptagningsdag snarare än sjösättning, men vi var nio tappra entusiaster som sjösatte.

Intressantast var Göteborgarna som skulle transportsegla hem med en båt de köpt i Härnösand. De undrade nog vad de gett sig in på när de bytte 17°C i gbg mot detta rusk.

Efter en lång och tråkig paddling under stans broar, mot ström och vind, kunde vi lägga till vid postkajen, rigga upp och därigenom bli första mastade segelbåt i norra hamnen. Nu är det bara att hoppas att sommaren kommer snart så det blir lite seglat också….

Frän bild

Hittade den här bilden på en standard MAXI 77 med lite specialsegel. Stor genacker och super-Fathead-storsegel. Jag kan inte förneka att ett visst habegär dyker upp när jag ser bilder som denna.

Ny sommar nya mål

De senaste två åren har jag haft tydliga mål för min säsong och dessa har i stor utsträckning handlat om kappsegling söder om Dalälven. Förra sommaren blev det en hel del flängande till Uppsala, Göteborg etc… På något sätt känns det inte lika intressant i år. En anledning till detta är att SM för 2-krona i år går i Skåne och 606-SM går vid Marstrand. En annan anledning är att jobbsäsongen varit sällsynt intensiv, med studier och arbete parallellt.

Så vilka mål blir det i år då? En idé är att satsa på Y-sailcup och Guldkusten cup. Det vore ju kul att bryta Sundsvallsdominansen. Problemet är ju bara att de cuperna avgörs i SRS?? det vill säga seglarlotto. Kanske blir dags att göra ett ryck i Laser igen, men min matchvikt passar kanske inte riktigt i Laser R som är den klass som seglas mest frekvent i trakterna runt Härnösand.

Den som lever får se helt enkelt.

Segling är livet

Jag hittade den här videon på seglarförbundets web.

Fina bilder och budskapet: ”Alla borde pröva att segla” är ju bra. Men strunta i slutklämmen. Seglarförbundet har ingen koll på lokala seglarskolor utan bara på de som certifierats som ”Seglarskola”. Eftersom den certifieringen mest går ut på att likrikta seglarsveige är den inget att hänga upp sig på. Kolla i stället direkt med din lokala klubb. Den mesta och bästa verksamheten flyger under radar.

Fock for life!

Förra helgens seglingar runt öarna norr om Härnösand var trevliga tillställningar på många sätt.

Hemsön runt seglade jag på Scampin Lady G. Vi lyckades hyggligt bra i starten och var bra med ut mot Vägnön men sen gick det trögare. Dåligt med vind i fältets bakkant och en del dåliga val längs vägen gjorde att vi tappade till en 13:e plats av 18. Sundsvallsseglarna hade däremot en bra dag med fem av de sex bästa placeringarna. En av dessa var Pinja en Comfort 30 på 6:e plats, så vi kunde inte ens skylla på att låglysbåtar var missgynnade.

Lungön runt blev en betydligt skojigare historia. Jag och Sanna seglade Alice (606:a) och det var verkligen befriande att återigen segla en båt som vänder på en femöring och som skotas på två sekunder i slagen. Starten var en halvvindsstart för styrbord och vår taktik var att starta i lä och sedan försöka fånga så många häckvågor som möjligt på vägen ut genom Lungösundet. Vi lyckades tajma starten perfekt, men eftersom vi låg så långt från land hördes skottet när vi var över med några meter. Finsk flagga på land och tutande gjorde mig osäker och efter en stunds velande vände vi och startade om.

Kvar på linjen var bara Lady G men de gav oss god surf på sin häckvåg. I lungösundet gled vi ifrån vår bogserbåt och kom ut på havet tillsammans med en IF och en Ballad. Förvånansvärt enkelt seglade vi ifrån de andra båtarna och när vi slog innåt på ett vindskift medan de andra stod på ut till layline, hade vi kört ifrån hela låglysfältet, utom en Express och Comfort 30:an Pinja.

Bogen in i Härnösundet blev frisk till hård halvvind med fina surfvågor i början. Ingen annan båt satte spinnaker, men vi gjorde ett försök. Tyvärr kinkade fallet så blåsan gick bara upp till hälften…. Bara att riva igen. Det gick förvisso rätt fort ändå, men med spinnaker hade det varit galet.

Efter en ganska blöt segling gick vi i mål inne i Härnösands hamn och landade på en 3.e plats. Kul! Tyvärr var det Sundsvallsdominans på pallen även i detta race. Efter lite snack med funktionärerna kunde jag konstatera att vår omstart var onödig (surt).

Helgens lärdomar kan sammanfattas i att:

Läboga inte en Carrera.

Lita på din start.

En riktig kappseglingsbåt seglas med fock! Så mycket roligare!

Seglarhelg igen….

Egentligen skulle team Alice varit nere i hufvudstaden och seglat s606k:s rikscupregatta denna helg, men här sitter jag i Härnösand och slöbloggar på lördagmorgonen. Anledningen är att jag och min plånbok fick lite överdos av seglingsresor i samband med 2-Krona och 606 SM häromsistens.

Nu blir det SRS i stället. Hemsön runt i dag med Scampin ”Lady G” och i morgon tänkte jag och Sanna segla Lungön runt med Alice. Skall bli spännande att se hur det kommer att gå. En annan båt som kommer att bli intressant att följa i helgen är ”So Long” (Wasa Atlantic) som Hampus seglar på som gast/rorsman. Vi skojade lite i går om att han skulle byta erfarenheten att komma sist i mål och vinna på SRS (Åbord runt i 2-Krona) mot att komma först i mål och sist på SRS.  2-Kronan har ett fördelaktigt SRS-tal medan en Wasa Atlantic snarare har motsatta förutsättningar. SRS 1.36

Jolle vs Kölbåt

Jag har insett att Hampus och Basses seger i Åbord runt härom sistens väckt en diskussion om huruvida det är ok att jollar får delta i SRS-race för kölbåtar. Det hävdas att kölbåtarna är chanslösa i lättvind, och att det är ojust mot alla som kämpat om vandringspriset sen 1998…. I sammanhanget kan det vara lite intressant att kolla vad som egentligen gäller och hur praxis är på andra håll.

SRS-reglerna tillåter att båtar från olika listor blandas. I ssf:s arrangörshandledning för SRS rekommenderas att fältet delas i klasser om deltagarantalet tillåter och att klassegrar bör rankas högre än totalsegrar eftersom ”det är en stor del slumpen som avgör vilken båttyp som kan bli totalsegrare i en enskild tävling”. Vidare skriver SRS-kommittén att klasserna i så fall bör utgå från typ av båt snarare än SRS-tal. Exempelvis kan man dela in fältet i: långsmala båtar, sportbåtar, crusingbåtar….osv.

På Lidingö runt (en av sveriges största SRS-seglingar) är båtarna indelade i en massa klasser. Bland andra en klass för ”sportbåtar och jollar”. I den klassen seglar CB66, BR23 och liknande lätta snabba kölåtar. Jollarna 2-Krona och Trissjolle återfinns däremot i låg-SRS klassen tillsammans med 606:or och stortrissar och IF-ar.

Jag tycker att om Lidingö runt tillåter iblandning av jollar i kölbåtsfält så borde detta även fungera i våra farvatten. Visst kommer jollarna att ha fördelar i vissa förhållanden, men det gäller även för andra båttyper. Carrera i frisk vind, NF på undanvind, Safir på kryss etc… Ett problem som är inbyggt i all handikapsegling. Att dela ett fält med elva båtar i SRS-klasser är väl knappast något som gör seglingen roligare för någon.

Att sedan 2-krona tagit några ganska lätta segrar i kölbåtsrace i härnösandstrakten beror snarare på att SRS-talet är för lågt satt, vilket även visar sig när man kappseglar mot andra jollar. Men jag har aldrig hört någon säga att man borde låta bli att kappsegla med en båt som har för ”bra” SRS-tal. Om man deltar i en SRS-tävling ingår det liksom i konceptet att man accepterar SRS-tabellen. Det är oundvikligt att handikaptalen blir föremål för debatt men det blir de konstigt nog oftast när en liten båt slagit många stora.

Kommentera gärna!

1000+

Jämfört med diverse bloggproffs är det ju inte så imponerande men jag måste ändå säga att drygt 1000 besökare på en månad är ganska häftigt. (Edit: drygt 1000 hits, skall det vara. Antalet unika besökare är nog avsevärt lägre.)